Bruksföremål

Sandstenen är idag mest känd för sina utomordenliga slipegenskaper och vikingarna var troligen de första som "exporterade" denna oumbärliga vara, vilket brynet från 1000-talet kan vittna om (se bild). Väldiga mängder slipstenar och brynen har sedan dess framställts på södra Gotland och funnit användare i många länder.

Stenens mjukhet i kombination med dess finkornighet och täthet medger att stenen relativt enkelt kan bearbetas, vilket bland annat resulterat i allehanda bruksföremål som hoar, tråg, oljelampor och nätankare.

Byggnader och konstföremål

En kanske mindre känd men mycket betydande roll har sandstenen spleat konsthistoriskt. Dopfunten (se bild) är enligt många den vackraste av alla som framställdes av gotländska stenmästare på Sudret under 1100-talet. Verk av dess mästare finner man inte bara på Gotland utan runt hela Östersjön. De fjorton sydligaste kyrkorna på Gotland är för övrigt så gott som helt uppförda i sandsten.

Uder 1500- och 1600-talen upplevde den gotländska sandstenen en storhetstid. Den användes då mycket för konstnärlig utsmyckning vid uppförande av praktbyggnader i länderna runt Östersjön. Efter 1645 då Gotland införlivades med Sverige kom sandstenen till stor användning för den svenska adelns palats. Stockholms slott, som byggdes på 1700-talet, har väldiga mängder sandsten i fasader, pelare och utsmyckningar.